Pilotprojekt sid 3
Välkommen
Lilian Nordström
Forskning Akademiska Sjukhuset Uppsala
Pilotprojekt sid2
Pilotprojekt sid3
Healingterapeututb.
Healingstudie
Healingterapeuter
Healingstudie med Värmekamera

Healingforskning på Uppsala Akademiska Sjukhus

Symtom som trötthet, smärta, tung andning, sömnrubbningar, minskad aptit och problem med finanserna förekommer ofta för patienter med cancer. Cytostatikabehandling är förenad med biverkningar som illamående, minskad aptit, obstipation och/eller diarré. Förekomsten av symtomen jämfördes mellan grupperna.


Figur 10 Symtom före cytostatikabehandling.

(Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)

Patienterna i healinggruppen upplever fler symtom än patienterna i kontrollgruppen. Framförallt symtom som smärta, tung andning, sömnrubbningar, minskad aptit och diarré, men även trötthet. I kontrollgruppen är det endast symtom som förstoppning, illamående och i mindre utsträckning finansiella problem som har högre frekvens än i healinggruppen.

Figur 11 Symtom under pågående cytostatikabehandling.

(Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)

I kontrollgruppen har symtom som förstoppning och sömnrubbningar försvunnit helt. Däremot har frekvensen av smärtor klart ökat medan övriga symtom visar på mindre förändring. I healinggruppen har symtom som smärta, tung andning, minskad aptit och även trötthet klart minskad frekvens. Dessutom registreras en liten förekomst av förstoppning. Övriga syntom har mindre förändringar.

Figur 12 Symptom efter avslutad cytostatikabehandling.

(Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)

I kontrollgruppen syns en klar ökning av symtom som tung andning, trötthet och minskad aptit. Symtom som sömnrubbningar och förstoppning har tillkommit. Övriga symtom visar på mindre förändringar. I healinggruppen har symtom som illamående, sömnrubbningar, minskad aptit, förstoppning och diarré försvunnit helt. Smärtsymtom finns endast i liten frekvens. Övriga symtom visar på mindre förändringar. Patienterna i healinggruppen visar inte de vanliga biverkningarna av cytostatika som illamående, minskad aptit, diarré och förstoppning.

Figur 13 Genomsnitts värden på symtomskalan.

Högre värden representerar högre frekvens av symtom.

Före påbörjad behandling upplever patienterna i healinggruppen fler symtom än patienterna i kontrollgruppen. Efter avslutad cytostatika behandling visar patienterna i healing gruppen färre symtom än patienterna i kontrollgruppen.

Delanalys 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing:

 

Alla patienter upplevde en utstrålning av värme i kroppen under behandlingen. De upplevde avslappning och en patient hamnade i ett djupt tillstånd av avslappning och kände sig lätt i kroppen. En annan kände sig lätt i kroppen, ”värme som kommer inifrån och ut” och ett välbehag. Han kände att det ”strömmar i kroppen”. En tredje kände en stark värme som strömmade ända ner till fötterna under behandlingen. Hos alla patienter fick urinen en mörkare färg och starkare lukt efter de första healingbehandlingarna trots att de upplevde att de behövde kissa oftare och att urinmängden ökade. De uppmanades att dricka mycket efter varje behandling. Alla patienter märkte en bestående värme i kroppen. En patient kunde ta bort sitt tjocka täcke på nätterna och sov med endast ett påslakan. En annan som frös om fötterna och upplevde obehagliga stickningar ”fötterna fanns inte som en del av kroppen” innan han började med healingbehandling, slutade använda tjocka strumpor och fick tillbaka sina normala känslor i fötterna. I ett fall upplevde patienten en påtagligt förbättrad kondition med mer ork och mindre yrsel. Från att ha varit beroende av gångstöd från sin fru kunde han spela en 9-håls golfrunda efter 2 månaders behandling med cytostatika och healing. Tre av patienterna som hade haft dålig sömn började sova bättre. En patient som hade svårigheter att dricka och äta fick tillbaka sin aptit och drack normalt under pågående cytostatika- och healingbehandling.

6. Diskussion

Immunförsvarsstudien var för begränsad för att visa effekter på skillnader i immunförsvar. Det var för få personer för att vidare analysera resultatet. Tidigare studier (Krieger, D. 1975. Wetzel, W. 1989.) har visat att hemoglobin stabiliseras efter healing. I en framtida undersökning skulle man kunna mäta frekvensen av febertoppar och sepsis episoder.

Analysen av värmekamerabilderna visar att blodcirkulationen i huden påverkas under healing. Patienternas subjektiva upplevelser av ökad värmeutstrålning och allmän ökad värme i kroppen stämmer överens med den påvisade ökningen i hudtemperaturen med hjälp av värmekamera. I de fall vi har studerat är skillnaden stor beträffande hudtemperaturen före och efter healing.
Patienterna rapporterar att urinen får en mörkare färg och är rikligare efter healingbehandling. En förklaring till detta skulle kunna vara att kroppen rensar ut slaggprodukter och att blodcirkulationen till njurarna ökar. Det kan vara av värde att gå vidare med att studera innehållet i urinen och jämföra det med en kontrollgrupp i en senare studie.
Det kan också vara av värde med en mer omfattande studie av healingens effekter på blodcirkulationen. Ett tänkbart området för en sådan studie är läkningen av bensår, där blodcirkulationen, med dess syre och näringstillförsel, är av stor betydelse.

Även om materialet i denna pilotundersökning är litet finns det anledning att studera röntgenresultat i en större grupp. I icke småcellig lungcancer får man en respons (förminskning av tumören) med cirka 30% efter cytostatikabehandling. (2)
För en patient i healinggruppen försvann tumören helt. Det finns en viss tendens till att röntgenbilden visar mindre tillväxt av tumören i healinggruppen och detta bör undersökas vidare.

Livskvalitetsundersökningen har visat på tendenser till skillnad mellan de två grupperna. Patienterna i healinggruppen har i alla avseenden mått bättre efter avslutad cytostatika-behandling än patienterna i kontrollgruppen. Patienterna i healinggruppen har fått upp till en timmes mer omvårdnad per vecka än de i kontrollgruppen och detta kan möjligen påverka resultatet i enkäten. Grupperna är små och individuella skillnader kan också påverka resultatet. Mot bakgrund av detta resultat finns det anledning att undersöka hur livskvaliteten påverkas i en större grupp.
I en senare undersökning kan man titta på skillnaden i antal sjukhusbesök utöver besök för behandling. Bättre livskvalitet kan eventuellt leda till färre sjukhusbesök och minskade kostnader för sjukvården.

Generella slutsatser är svårt att dra ur detta material. För att få en bättre grund för det krävs en mer omfattande studie. Det verkar dock inte finnas några påtagligt negativa effekter av healing. Fortsatt forskning och behandling med fler patienter i en mer omfattande studie skulle kunna struktureras med healing som komplement under hela cytostatikabehandlingen och 6 månader efter.
Vidare forskning inom bensårsbehandling kan ge mera information om effekten av healing på blodcirkulation i huden.

7. Acknowledgements

Vi tackar Gunilla Högman, vårdavdelningschef, Thoraxkliniken, för ekonomisk bidrag ur fondmedel avsedda för utveckling av cancervården.
Vi tackar även Agema för utlåning av värmekameran samt för framkallning av bilderna.

8. Litteraturförteckning
1. SOU 1989:60, Socialdepartementet, Stockholm.
2. Benor, D.J., Healing Research: Holistic Energy Medicine
    and Spirituality, Vol 1, Research in healing.

    Deddington, Oxon: Healing Editions Ltd, 1993.
3. Hodges, R.D. & Scofield, A.M., Is spiritual healing a valid
    and effective therapy? Journal of the Royal Society of
    Medicine, Vol 88 April, 1995.
4. Krieger, D., Therapeutic touch: The imprimatur of
    nursing, American Journal of Nursing, 1975.
5. Wetzel, W., Reiki healing: a physiologic perspective,
    Journal of Holistic Nursing, 1989.

9. Noter

1. Pilotstudien genomfördes under tiden Mars-97 till Feb-98 .  Ansvarig för den medicinska behandlingen var Dr.Henrik Riska, chefsöverläkare, lungkliniken. 
Ansvarig för utval av patienter var Helene Wallstedt, 
chefssjuksköterska lungkliniken i samråd med Dr.Henrik Riska. 

Healingbehandling har utförts av Lilian Rindstam, ordförande i Svenska Healingförbundet och Marion Schoormans.

Ansvarig för koordinering och sammanställande av rapport var Beth Hammarström, sjuksköterska.

Analys av EORTC-QLQ-C30 och vetenskaplig granskning har skett av Eva Berglund, forsknings och utvecklings handledare.
2. Riska, H., Muntlig referens, Oktober, 1998.
3. Rindstam, L., Muntlig referens, oktober, 1998.

Senast uppdaterad
27/01/2021 22:38