Innehållsförteckning
1. Bakgrund
2. Syfte
3. Följande frågor är relevanta
4. Metod och material
4.A Urval + informanter
4.B Förberedande arbete
4.C Analys
5. Resultat
Delanalys 1 Immunförsvar
Delanalys 2 Blodcirkulation
Delanalys 3 Tumörtillväxt
Delanalys 4 Livskvalitet
Delanalys 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing
6. Diskussion
7. Acknowledgements
8. Litteraturförteckning
9. Noter
1. Bakgrund
I Sverige har alternativmedicinkommittén i statens offentliga utredning till Socialdepartementet (SOU 1989:60) konstaterat, att forskning inom alternativ medicin är angelägen. Denna utredning visar att en femtedel av Sveriges befolkning söker sig till alternativa behandlingsformer. En alternativ behandlingsform av många är så kallad healing.
Själva ordet healing kommer från det tyska ordet heil som betyder helhet. Healing anses vara en process för att få kroppen att använda sina egna läkande resurser och att återvända till ett tillstånd av helhet i kroppen: i känslor, psyke och själ. Healing kan beskrivas som:
The direct interaction between one individual, the healer, and a second, sick individual with the intention of bringing about an improvement or cure of the illness. Any healing effect results from the channelling of an, as yet unrecognised, energy through the healer to the patient.
(Hodges, R.D. & Scofield, A.M. 1995, s 203.)
Healing som komplement till traditionell medicinsk behandling förekommer sällan i Sverige. I England har däremot General Medical Council ändrat sin etiska regelbok så att läkare får rekommendera patienter att söka hjälp av t ex. healers. Även Department of Health har ändrat sina administrativa regler så att de tillåter general practitioners, motsvarande våra distriktsläkare, att anställa healers på sin praktik. I England finns 8000 registrerade healers som arbetar både innanför och utanför the National Health Service. Forskning om alternativ medicin pågår i bland annat England och USA (Bendor, D.J, 1993. Hodges, R.D. & Scofield, A.M, 1995.) Det finns däremot ingen motsvarande forskning om detta i Sverige. Därför behövs det studier i en svensk kontext där effekter och risker med att använda healing studeras närmare.
2. Syfte
Syfte med föreliggande pilotstudie är att studera och jämföra medicinska effekter samt livskvalitativa effekter hos patienter som får healing som komplement till den medicinska behandlingen med patienter som får enbart medicinsk behandling.
3. Följande frågor är relevanta
Kan man se några tendenser till skillnader immunförsvaret hos patienter som får healing jämfört med patienter som inte får healing?
Kan man se tendenser till att healing påverkar blodcirkulationen?
Kan man se några tendenser till skillnader i tumörväxten hos patienter som får healing jämfört med dem som inte får healing?
Kan man se några tendenser till skillnader i livskvalitet hos patienter som får healing jämfört med dem som inte får healing?
Vilka är patienternas subjektiva upplevelser av healing?
4. Metod och material
Under ett år har en pilotstudie (1) genomförts vid lungkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Syftet var att undersöka hur patienter med diagnos lungcancer påverkas av healing som komplement till traditionell medicinsk behandling.
Undersökningen genomfördes i följande steg:
4.A Urval + informanter
1. Nio patienter med diagnos lungcancer som skulle genomgå cytostatikabehandling vid lungklinikens utredningscentral valdes ut av en chefssjuksköterska. Fem patienter ingick i kontrollgruppen och fyra patienter i healinggruppen. Vid tiden för Pilotstudien fanns endast nio patienter att tillgå med diagnos lungcancer som behandlades poliklinisk med cytostatika. Dessa tillfrågades om möjlighet till medverkan fanns. Samtliga gav sitt samtycke.
Avgörande faktorer för vilka som utsågs till kontrollgrupp respektive experimentgrupp var bland annat: patients personliga åsikter/önskemål, patients avstånd mellan hem och sjukhus samt att påbörjan av healingbehandling skulle ske så nära påbörjan av cytostatikabehandling som möjligt.
2. De fem patienter som ingick i kontrollgruppen fick endast den medicinska behandlingen.
3. De fyra patienter som ingick i healinggruppen fick healing en gång i veckan utöver den medicinska behandlingen. Patienterna fick healing i ett rum i anslutning till lungkliniken. Healingbehandlingen utfördes genom handpåläggning på kroppen efter ett schematiskt mönster under c:a 30 min. Den specifika healingmetoden som har använts i detta projekt är Rindstam metoden. (3) Två patienter inkluderades från början och två senare under hösten.
4.B Förberedande arbete
1. Patienterna i kontrollgruppen fick en skriftlig redogörelse över livskvalitets-undersökningen.
2. Patienterna i healinggruppen fick skriftlig information om healingbehandling och skriftlig information om livskvalitetsundersökningen.
4.C Analys
Delstudie 1 Immunförsvaret:
För att studera immunförsvaret registrerades provsvar för hemoglobin, vita blodkroppar och trombocyter för alla patienter.
Delstudie 2 Blodcirkulation:
Två patienter fotograferades med en värmekamera, Thermovision 550, (utlånad från Agema) vid fyra tillfällen för att mäta effekten av healing på deras blodcirkulation. Agema har installerat och instruerat om kameran, bearbetat resultatet och lämnat de färgbilder som finns i figur 1 till 4.
Delstudie 3 Tumörtillväxt:
Röntgenläkares bedömning av röntgenbilder genomlästes.
Delstudie 4 Livskvalitet:
Alla patienter ombads att fylla i en livskvalitetsenkät, EORTC-QLQ-C30, tre gånger; före påbörjad behandling, efter 6 veckors behandling samt efter avslutad behandling.
EORTC-QLQ-C30 är en enkät som används för att få en uppfattning om patientens livssituation, allmän hälsostatus och förekomsten av symtom. Fem funktioner mäts i enkäten.
Dessa är:
Fysiska funktioner; avser aktivitetsnivå.
Rollfunktion; avser roll i arbetsliv och privat.
Emotionella funktioner; avser vårt psykiska tillstånd.
Kognitiva funktioner; avser koncentration och minne.
Sociala funktioner; avser reflektioner i det sociala livet och familjelivet.
Delstudie 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing:
Noteringar från samtal med patienterna sammanställdes.
5. Resultat
Av patienterna i kontrollgruppen var tre kvinnor och två män med en genomsnittsålder av 70 år (59 till 78 år). I healinggruppen var tre män och en kvinna med en genomsnittsålder på 66 år (64 till 70 år).
Delanalys 1 Immunförsvar:
Cytostatikabehandling påverkar benmärgen som bildar nya blodkroppar. Intensiv cytostatikabehandling påverkar den normala återväxten av röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. För att testa om healingbehandlingen påverkar immunförsvaret registreras nivån av vita blodkroppar. Även hemoglobin och trombocyter registrerades. Registrering av blodproverna har varit begränsad och det finns för få patienter för att se någon gruppskillnad. Det resultat som fås vid en jämförelse patient för patient visar på likartade kurvor av återväxt. Febertoppar registrerades i patientjournalen för två patienter i kontrollgruppen och en patient i healinggruppen.
Delanalys 2 Blodcirkulation:
Patienterna i healinggruppen upplevde en värmekänsla och utstrålning av värme i kroppen under healingbehandlingen. För att mäta om det fanns en faktisk värmeökning i huden togs det bilder med en värmekamera före påbörjad healingbehandling samt 30 minuter efter avslutad healingbehandling. Patienterna satt avklädda under väntetiden.
Dessa bilder visas i figur 1 till 4:
